Det finns så mycket som kan ställa till det i vardagen. Tidsnöd, stress, otillräcklighet, motgångar, besvikelser och trötthet. Vi ställs inför kluriga utmaningar flera gånger i veckan. Omvärlden förändras och helt ärligt är allt det här ibland övermäktigt och riktigt läskigt.
Men som en fyr i min vardag står han där stabil och trygg. Även i den vildaste storm står han där och blinkar. Hjälper mig att hitta en trygg passage in till land. Min kära make och livskamrat Fredric.
Måhända att jag gnäller. Att jag inte säger det tillräckligt ofta. Men jösses vad jag älskar dig.
Du må vara taggig, brysk och med till synes ogenomtränglig teflonyta. Men även du, precis som jag blir ju utmanad i klurigheter, besvikelser och stress… allt det är läskiga ovan.
När du har ont, är skör eller på riktigt dåligt humör, känner jag av det. Det är oftast då de där taggarna kommer flygandes i tid eller otid.
Du kan vara svår att läsa. Antar att teflon ytan gör det svårare att greppa.
Men trots en intakt fasad och med lika mycket smärta på insidan som vi alla har. Vill jag att du ska vet att jag älskar hela dig.
Varje del av dig, även de delar som utmanar mig och driver mig till vansinne.
Du är inte en enkel varelse. Väldigt komplex och med många dimensioner. Det tycker jag är underbart. Inte bara gråskala, utan hela spannet av nyanser, från svart till vitt.
Vi kämpar på. Vi har det inte alltid enkelt. Vi gör det tillsammans och då blir allt så mycket roligare.
Ihop kan vi bestiga berg. Kasta oss ut i det okända. Vi stödjer, hjälper och vårdar varandra. Du och jag.
Jag älskar dig <3
/ N som i Nina
