Vad blir nästa steg?
En del av mig blir så arg när takten går så fruktansvärt långsamt. Det händer liksom ingenting. Det mals och processas in i evigheter. Visst, det ger ibland även beslut med goda underlag. Men det gör också att processer hinner självdö innan de blir verkstad. Eller ändras till ett nytt beslut. Eller rinna ut i sanden för att engagemanget tagit slut på vägen.
Det är som om tid går olika fort på olika platser. På jobbet går tiden lååååångsamt, hemma hinner jag knappt duka undan frukosten innan det är dags för lunch.
Det är lätt att säga att saker ska ta tid och att processer tar har sin gång. Det ska tydligen vara något klokt i det… Jag säger till när jag lärt mig något om det. För just nu ser jag bara rött.
Den här känslan har jag ju faktiskt haft i flera år nu.
Det kanske inte är organisationen som det är fel på. ”It´s not you, it´s me”. Det kanske är jag som borde flytta på mig och ge plats för någon annan som är lika långsamt processande.
Frågor på det?