Jag tror att jag även tidigare skrivit om den där sköna känslan som infinner sig efter att ett svårt beslut tagits. Den oro som tidigare legat som ett dimmigt moln, som skymmer sikten i vardagen, har nu lättat och kvar infinner sig ett lugn.
Det finns mycket som nuförtiden håller mig vaken om nätterna. Inte bara snarkningar och barnfötter som sparkar runt som en väderkvarn i sängen stör min sömn. Mest av allt är det svårigheten att bestämma mig, som håller John Blund borta.
Ibland finns det tacksamma svåra beslut att fatta. När man har två bra alternativ att välja mellan. Men när det finns flera dåliga alternativ, och inget egentligen är ett val jag själv valt att göra från början. När det bara serveras bajsmackor och inga andra alternativ finns att tillgå… då har jag svårt att sova.
På senaste har det varit alldeles för många sådana. Men nu tror jag ändå att jag fattat ett par beslut, som kan leda till något bra. I stunden känns det skönt. Även om jag vet att det finns många ringar av eld att hoppa igenom innan jag är ute ur stormen.
Bara känslan av att jag fattat ett beslut och står fast vid det, ger en bra magkänsla.
/ N som i Nina
